Dirt is the shit

Bläddrar i designtidskriften Form som jobbet prenumererar på. Man skulle lätt kunna ryta till om vissa inslag i formen på Form. Och kanske hylla några också. Men vi spar det till en annan gång.

Jag fastnar istället på en krönika skriven av Sandra Nolgren. Den handlar om smuts. Inte Katarina Wennstams Smuts, utan riktig skit. Hon drar några tänkvärda slutsatser i stil med att vi människor kämpar som galningar för att bli snyggare samtidigt som vår natur blir allt smutsigare. Snygg på utsidan men svart på insidan. Hon kommer sen in på miljövänlig design men det var inte dit jag ville komma.

Slogs nämligen av ett samtal som jag hade med en polare nyligen. Vi pratade tjejer; om vilka ideal man har och sånt. En ganska djup diskussion eftersom vi båda aldrig lyckas träffa riktigt rätt. Till pudelns kärna nu:

Jag gillar inte för välstädat. Att mötas av ett hem efter en dejt där alla saker ligger prydligt på plats och allt luktar rent och kläderna är perfekt ihopvikta dödar min lust ganska omedelbart. Tro nu inte att jag är något dejtproffs. Minns knappt min senaste och då var jag inte i närheten av att komma innanför någonting över huvud taget.

Min polare är däremot lite av ett dejtfenomen. Men han gillar inte stökiga hem. Dammråttor och några odiskade glas för mycket kan få honom att dra en vit lögn om att han glömt låsa på jobbet eller missat att han lovat mata grannens katt.

Nu menar jag inte att jag bokstavligen gillar smuts eller skit. Jag menar bara att ett alltför prydligt och rent yttre ibland kan skrämma en smula. För det måste finnas något bakom det där tror jag alltid. Eller så gör det inte det och då ekar det istället ack så tomt. Är också lite rädd för rena och kala skrivbord. För vem har inte hört: Visa mig ditt skrivbord och jag säger vem du är. Jag sneglar ibland oroligt på mina kollegors skrivbord och blir alltid glad när jag ser en massa papper osorterade i drivor. He´s my man, she´s my girl, tänker jag då...

Med andra ord, var inte rädd för lite smuts. Det finns alltid galningar som tycker om det också.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Det är skillnad på smuts och stök enligt mig. Smuts känns inte så roligt, men lite stök känns mänskligt. Det känns nästan sjukt när det är så där extremt prydligt.

2007-12-12 @ 17:21:42
URL: http://hannasplats.blogg.se
Postat av: Tom

Håller med dig, smuts är aldrig kul i sig. Det är nog lite stök jag gillar helt enkelt.

2007-12-12 @ 18:34:36
Postat av: Ester

När jag kommer hem till folk första gången, så brukar jag kolla in skivsamlingen och vilka böcker som finns i bokhyllan. Sen gör det inget om det ligger grejer framme, bara det inte är lortigt som Hanna och du nämnde. Däremot gillar jag när det är renplockat på grejer hemma hos oss... det händer tyvärr allt mer sällan nu mera att det är så förstås.

2007-12-12 @ 22:10:41
Postat av: Tom

Om du är en tjej med hyfsad koll skulle du bli impad av min skivsamling och bokhylla, tror jag. ;-) Men renplockat, ajajaj! Fast hos oss.. hmm.. Du är sambo?

2007-12-12 @ 23:39:03
Postat av: Smul

jag kollar också skivorna och böckerna och tavlorna. Men jag bryr mig föga om vad folk har eller hur, det stör mig inte om det är damm eller ens lite skitigt. Det finns så klart gränser, men faktiskt det gör inget så länge de är fina inuti.

2007-12-12 @ 23:45:01
URL: http://smuloravallt.blogspot.com
Postat av: Tom

Fint talat Smul.

2007-12-13 @ 10:15:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0