Typ papper

Det hände häromdagen. Förstås utan avsikt, men med tankarna på annat och med ögonen på fel trottoar krockade jag med en äldre dam i gathörnet där vårt kontor ligger. Vi talar inte om en frontalkrock i hög hastighet, snarare touchade jag i långsam lunk. Och utan att jag riktigt förstod hur det gick till låg en människa på gatan och skrek saker åt mig som inte lämpar sig i skrift.

Jag tänkte på Glenn Strömberg och klassiska filmningar i fotboll men ville självklart hjälpa den gamla damen upp igen. Tack och lov var hon snabbt på benen av egen kraft och mina försök till ursäkt och hjälp verkade bara göra saken värre. I det läget gick jag tillbaka till kontoret.

Den här lilla incidenten verkar dock hela kvarteret ha uppmärksammat. Fråga mig inte hur. Pikar och konstiga miner mötte mig idag på Erstagatan. Olustigt.

Givetvis var det synd om pensionären som blev rammad, hon blev säkert lite chockad. Men jag försökte verkligen hjälpa och ingen blev heller skadad. Den största chocken fick nog jag trots allt - av den gamla damens vämjeliga språkbruk.