På vägen hem...
...Funderar på om 7-eleven-butikerna överhuvudet taget har någon själ? I så fall tror jag att butiken i hörnet Svevägen/Odengatan har mer själ än den i hörnet Odengatan/Birger Jarlsgatan. Den suger fett.
...Ser en gravid kvinna i ett fönster på Surbrunnsgatan med en Laptop i knät. Hon ser ut att blogga. Det finns en väldans massa bloggar har jag börjat inse.
...Varför stavas Dressman, Dressmann?
helt säker på att 7 eleven inte har en själ. en gång var jag där, det var vinter och apkallt. Jag ville bjuda en hemlös på pasta så han kunde värma sig men det ville sig inte butiksnissen. Klockan var fyra på natten...vilket klientel är det man inte vill skrämma bort...BAAAH!
Dressmann är säkert tyskt...
Nellan: Förjävligt. Det var fint tänkt av dig.
Hanna: Inte helt förvånande i så fall..
Det var många funderingar på en promenad fast det är ganska trevligt att inse att människor tänker på ungefär samma saker som jag, då känns det lite som att världen är närmare och varmare och att man nästa ska fika med alla i snökaoset någon vinter och skratta åt allt!
Dressmann är väl norskt. Och det säger väl en hel del. Hehe!
S: det är nog därför jag gillar att promenera. Man kan tänka å fundera på meningslösa saker helt enkelt.
E: Hmmm... nu är jag ju då lite norsk. ;-)
7-11 i skanstull har det största hjärtat man kan tänka sig, och den varmaste personalen. De värmer mig med sina leenden och glada skratt. Musiken de jazzar är dessutom helt underbar.
Aha, det är din Sevan. Tänk om det vore lika bra här i krokarna.
... och jag är svensk med dålig humor. ;-)
Inga fler norgeskämt, I promise!
