Typ papper

Inte Fyffes senaste kampanj, men en minnesvärd copyline. Vem vill inte ha en banan som vidmakthåller vigören?

Stark öppning på filmfestivalen med den mycket vackra Coco Chanel & Igor Stravinsky.

Den som någon gång undrat över Chanel no 5:s uppkomst får svaret i filmen.

Ikväll fortsätter det franska temat....

Nej, jag har inte missat att det är filmfestivaldagar. Min vana trogen ska jag självklart gå. Men först i morgon. Jag skyller på mycket jobb, vilket är sant.

Förresten blev det ingen Eamestol. Det bidde en Pernilla. Tvillingar dessutom.

Det är inte så ofta man ser en reklamaffisch som sticker ut. Finnairs affisch, framtagen av Maxus, inger hopp för affischkonsten.

Blev rätt förvånad när jag kom gående på Grev Turegatan i måndags kväll och mötte en kamel på gatan.

Jag har äran att få Spy Bars nyhetsbrev varje vecka. De har blivit mer och mer visuella sedan nystarten för x antal år sen, vilket sannolikt är skälet till att jag fortfarande bryr mig om att läsa dem.

Här är två typiska bilder från ett Spy Bar-utskick med en egen liten Do's & Dont's.

DO:

Det finns en kille på bilden som det kommer gå bra för i livet.

DON'T:

RIP Michael, men tröjvalet dagen till ära var inte fullt värdig en kung.

Lounge Chair Wood. Med äkta koskinn. Såg ett ex i ett skyltfönster idag.

Lounge Chair

Det går idag knappt att öppna en inredningstidning utan att direkt få syn på en Lounge Chair. I vilken interiör den placeras i verkar inte spela så stor roll. Den är ett säkert kort och en symbol för medveten god smak.

Jag har hört flera skrönor om folk som har hittat en Lounge Chair i sitt grovsoprum, vilket kan vittna om att den inte är påfallande designsnygg i sin utformning. Fast att dumpa en Lounge Chair ska man absolut undvika. Fåtöljen (även utan fotpall) betingar oftast ett värde oavsett skick.

Vacker kan alltid diskuteras men bekväm är den definitivt. Det här är stolen som Ingmar Bergman brukade förmiddagsläsa i ute på Fårö. Två av hans luggslitna exemplar ropades nyligen tillbaka dit på Bukowskis av en norrman med stadig ekonomi. Kanske blir jag en dag en medveten ägare av en Eames Lounge Chair.

(Lounge Chair lanserades 1956 av Ray och Charles Eames Inc.)

Malmgårdsvägen. Det finns inbitna stockholmare som inte vet var den ligger. Men där, på den ganska anonyma gatan på östra Södermalm, ligger Sivletto. Skylten och porten indikerar ett hål i väggen men icke så. Fast först måste man ta sig ner för en krånglig spiraltrappa innan hela härligheten öppnar sig. Gillar man inte 50-talet behöver man kanske inte göra sig besväret. Men för alla andra borde Sivletto vara ett av stans riktiga smultronställen, som säkert platsat i vilken hipp New York-guide som helst om det legat där.

På Sivletto kan man i första hand köpa nya vintage-kläder, fika, få sig en rockabilly-frippa och handla kuriosa. Minst en halv dag bör avsättas för ett besök på stans demin- och pomadaparadis.