Typ papper

10 spaningar om danskar och Köpenhamn



Av Lina och Tom

- Designstaden Köpenhamns självförtroende har nu nått nivån att tveksamma varumärken med fula logotyper, exempelvis Dress Mann, kamoufleras eller typograferas om för att inte förstöra gatumiljön.

- Tvåhjulsuppfinningen velociped, också kallad cykel, utnyttjas maximalt av dansken. Uppfinningen cykelhjälm verkar dock inte ha lika stor framgång.

- En ung dansk talar helst engelska om han tvingas konversera med en Svenne från grannlandet i norr.

- Att tala svenska på fel plats vid fel tillfälle i Köpenhamn är lika med risken att bli imiterad som den svenske kocken i mupparna.

- Gillar du Plattan, Hultsfred och Thailand finns ett himmelrike som heter Christiania.

- Svart Sara, grön Tuborg, röd pölse. Köpenhamn är de klara färgernas stad.

- Den gemytlige dansken är tyvärr bara en myt. (Det kan vi slå fast nu.)

- Danskar har det goda omdömet att aldrig arbeta på en söndag.

- Bara ett folkslag i världen kan komma på tanken att äta currysill till frukost, lunch och middag.

- Danskar tycks vara ett vetgirigt folkslag, i varje gathörn hörs ordet "spörsmal".

Sitter på tåget mot Skandinaviens Paris, Köpenhamn.

Senast jag var i Köpenhamn bodde jag i en gammal speceriaffär som var omgjord till lägenhet. Den toppar listan av charmiga lägenheter man sett. På bilden syns köket.

Undrar förresten om min blogg har gått över i nån sorts meningslös twitter? Har ingen Facebook, men avlägger min status ändå. Om man skulle bli misstänkt för mordförsök är det förstås inte helt dumt.

Till lunch blir det röd pölse och Gammel Dansk.

Ev vykorstbild av utsikten från mitt nya kontor. Man ser Erstagatan härifrån. Känns bra på något underligt sätt. Här doftar det tjära och luften är märkbart ren. Jag har jobbat upp mig från en källare. Det är alltid nåt.  

Magnus Fond och jag har flera saker gemensamt. Till exempel gillar vi båda Skottland och har samma postnummer.

En gång blev vi också ihopväxlade av en VD på ett stort svenskt företag när denne skulle fotograferas för en tidning. Vi hade nämligen näst intill identiskt klädsel på oss den dagen; jeans och gympadojor.

Nåväl, Magnus Fond tillhör kategorin fotografer som kan lita på. Han tar fina bilder och man behöver aldrig vara nervös när det rasslar till i mejlboxen.


Fiskare, Skottland



En transylvansk fåraherde

Foto Tom

...traktorer. Undrar om den skulle platsa i traktortidningen.

Foto Tom

Senare fick jag myror i skallen. Vad var det vi var här för att fira egentligen...


Foto L

Idag köpte jag en billig livförsäkring, som det brukar kallas. Jag köpte en cykelhjälm. Min första. Ser ut ungefär som på bilden.

Spotify = klent ljud, reklam som suger fett och låtar som aldrig blir köpta. För ingen är väl så dum så att man betalar för Premium.

Köp tjock vinyl istället och knarka på låtarna, dvs lyssna om och om igen.

Det finns en massa fördelar med en fatalistisk livssyn. Och givetvis nackdelar.

Fördelar:
Du kan ta det ganska lugnt, du bestämmer egentligen inte. Det som händer och sker är mer eller mindre förutbestämt. I svåra val litar du på ödet och behöver aldrig ångra ett beslut.

Nackdelar:
Du är inte så fri som du tror utan i själva verket fast i en livssyn som inte uppmuntrar till handling eller improvisation. Vad du än tar dig för är det enligt planen. Försöker du avika från planen är det också meningen.

Efter två år på Söder byter jag arbetslokal till för mig relativt obeprövad mark, nämligen Djurgården.

Flytten till Erstagatan bidrog en del till att jag började blogga. Hoppas därför på lite gratis blogginspiration även genom denna flytt. (Jag ser mig själv sitta och blogga på den sällsamt vackra uteplatsen ackompanjerad av fågelkvitter och vågskvalp.) Om detta scenario blir verklighet är en annan femma.

Verklighet är dock flytten. I morgon skriver jag kontrakt. Verklighet är också mycket annat spännande som händer just nu. Jag är mer fatalist än någonsin; roliga saker kommer till mig.

Tack Danne för bilden.