REKO på sne
I en tid då det talas om ny lågkonjunktur och man matas med ogrundade profetior om att papperstidningar skulle vara väg att ersättas av digitala medier är det glädjande att det startas nya tidningar.
Som en höstsvamp dök den plötsligt upp ur jorden - REKO - rättvist och ekologiskt - för dig som ställer krav. Magasinet på 60 sidor ges ut av KRAV och finns hos Coops butiker samt utvalda bensinmackar och kiosker.
Ämnet ligger i tiden och det förvånar mig faktiskt att ingen annan hunnit före med en trendigare variant av Miljöpartiets medlemstidning.
Det är också det som är det största problemet med REKO nummer ett - att man försöker vara så trendig. I ledaren talas det käckt om "REKO-stajl" och formen spretar i någon slags mix av mode-magasinform och standard företagstidning. Tidningshuvudet däremot är maskulint och skulle eventuellt fungera på ett heavy metal-fanzine.
Sämst av allt är typografin som inte inbjuder till läsning. Punkstorleken i brödtexten är i minsta laget med för hög kägel - och att ge sig på en antikva satt i versaler som rubriktypsnitt är en dödssynd om man inte behärskar det. Som stöttepelare i formen använder man sig av snedställda rubriker, bild- och textblock. Det var kanske hippt för fem år sedan. REKO är ur ett formperspektiv sett en fattig mans Plaza Kvinna.
Det positiva med REKO är det varierande innehållet. Men det är också ett tacksamt tema man har att arbeta med. Självklart finns ett stort modejobb med ekologiska kläder och en groomingsida med preparat som man kan anta inte har testats på djur. Språket och tilltalet i tidningen är inte riktigt lika präktigt som ledaren indikerade. Det är ju faktiskt livsviktiga frågor vi talar om. Att tona ner allvaret en smula och förpacka det i ett semiglossy magasinformatet är säkert också en kommersiell gångbar idé.
Tycker det är synd att inte REKO seglat på ett magasin som Monocle istället för några tre år gamla modetidningar. En bra typografi ökar trovärdigheten och vad kunde egentligen vara viktigare för en tidning som riktar sig till dig som ställer krav.
Som en höstsvamp dök den plötsligt upp ur jorden - REKO - rättvist och ekologiskt - för dig som ställer krav. Magasinet på 60 sidor ges ut av KRAV och finns hos Coops butiker samt utvalda bensinmackar och kiosker.
Ämnet ligger i tiden och det förvånar mig faktiskt att ingen annan hunnit före med en trendigare variant av Miljöpartiets medlemstidning.
Det är också det som är det största problemet med REKO nummer ett - att man försöker vara så trendig. I ledaren talas det käckt om "REKO-stajl" och formen spretar i någon slags mix av mode-magasinform och standard företagstidning. Tidningshuvudet däremot är maskulint och skulle eventuellt fungera på ett heavy metal-fanzine.
Sämst av allt är typografin som inte inbjuder till läsning. Punkstorleken i brödtexten är i minsta laget med för hög kägel - och att ge sig på en antikva satt i versaler som rubriktypsnitt är en dödssynd om man inte behärskar det. Som stöttepelare i formen använder man sig av snedställda rubriker, bild- och textblock. Det var kanske hippt för fem år sedan. REKO är ur ett formperspektiv sett en fattig mans Plaza Kvinna.
Det positiva med REKO är det varierande innehållet. Men det är också ett tacksamt tema man har att arbeta med. Självklart finns ett stort modejobb med ekologiska kläder och en groomingsida med preparat som man kan anta inte har testats på djur. Språket och tilltalet i tidningen är inte riktigt lika präktigt som ledaren indikerade. Det är ju faktiskt livsviktiga frågor vi talar om. Att tona ner allvaret en smula och förpacka det i ett semiglossy magasinformatet är säkert också en kommersiell gångbar idé.
Tycker det är synd att inte REKO seglat på ett magasin som Monocle istället för några tre år gamla modetidningar. En bra typografi ökar trovärdigheten och vad kunde egentligen vara viktigare för en tidning som riktar sig till dig som ställer krav.
Kommentarer
Trackback
